Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

I impoten se long stat, evriwan long famle oli storian gud

Taem Wan Famle i Sik Nao Bae i Ded

Taem Wan Famle i Sik Nao Bae i Ded

DORIN i sek nogud taem dokta i faenemaot se hasban blong hem, Wesli, we i gat 54 yia nomo, i kasem kansa blong bren. * Dokta i talem se bambae hem i laef sam manis nomo. Dorin i talem se: “Mi no save bilivim samting ya. Hemia i slakem gud mi blong sam wik. I olsem se sik ya i no hapen long mifala, be long wan narafala famle. Mi mi no rere nating.”

Sore tumas, samting olsem i no hapen long Dorin nomo. Wan strong sik olsem i save hapen long eni man long enitaem nomo. I gud blong luk se plante oli glad blong lukaot long famle blong olgeta we i kasem wan strong sik we bae i ded from. Be i no isi nating blong lukaot long wan famle we i kasem wan sik olsem. ?Ol man oli save mekem wanem blong lukaot gud long famle blong olgeta we i kasem wan sik olsem? ?Taem sik blong famle ya i stap kam strong moa, nao ol filing blong hem i jenis, bambae oli mekem wanem? ?Taem klosap hem i ded, bambae oli mekem wanem? Fastaem, bae yumi luk from wanem tede i no isi nating blong lukaot long wan famle we i kasem wan strong sik olsem.

WAN PROBLEM BLONG TEDE

Ol save blong saens oli mekem se ol man oli no moa ded hareap olsem bifo. Wan handred yia bifo, laef blong ol man we oli stap long ol bigfala kantri, i sot nomo. Ol man oli ded kwiktaem nomo from ol strong sik mo ol aksiden. I no gat rod blong tekem ol sikman oli go long hospital. Mo sipos wan man i sik, ol famle blong hem oli lukaot long hem long haos, mo hem i ded long haos nomo.

Tede, i gat plante niufala meresin we ol dokta oli save yusum blong givhan long sikman, blong i laef longtaem moa. Bifo, taem wan man i kasem wan rabis sik, hem i ded kwiktaem nomo, be tede hem i save laef plante yia moa. Nating se i olsem, sik blong hem bambae i no save kam gud. Bambae hem i sik gogo i no moa naf blong lukaot long hem wan. Mo samting ya i mekem se wok blong olgeta we oli stap lukaot long hem, i kam hevi, mo oli mas stap wetem hem oltaem.

Samting ya i mekem se plante moa man oli no ded long haos blong olgeta, be oli ded long hospital. Plante man tede oli no save samting we i hapen long man taem klosap hem i ded, mo smol man nomo oli luk finis wan man taem hem i stap ded. Sipos wan man i fraet from we i neva luk ol samting ya, bambae i had blong hem i lukaot gud long famle blong hem we i sik. ?Wanem i save givhan long hem?

MEKEMGUD WAN PLAN FASTAEM

Olsem long stori blong Dorin, plante man oli harem nogud taem famle blong olgeta i kasem wan strong sik, nao bambae i mas ded from. Sipos samting ya i hapen long yu, ating yu wari tumas, yu fraet, mo yu sore long famle blong yu. ?Be wanem i save givhan long yu blong yu rere from ol samting we bambae oli hapen? Wan gudfala man blong God i prea, se: “Yu soem long mifala olsem wanem blong kaontem ol dei blong mifala, blong mifala i save kam waes long hat blong mifala.” (Ol Sam 90:12, NW) Yes, yu mas prea strong long Jehova God, blong hem i soem long yu ‘olsem wanem blong kaontem ol dei blong yu’ long waes fasin. Olsem nao yu save lukaot gud long famle blong yu taem hem i laef yet.

Blong mekem olsem, yu mas mekem wan gudfala plan. Sipos sikman i save toktok yet, i gud yu askem long hem blong i jusumaot wan man we bambae i mekem ol desisen taem hem i no moa save toktok. Yu mas storian gud wetem hem blong save tingting blong hem. ?Sipos hem i no moa pulum win, hem i wantem se ol dokta oli pulum bak win blong hem? ?Hem i wantem go slip long hospital? ?Hem i wantem wanem kaen tritmen? Taem yu kasem save long tingting blong hem, bambae yu save wanem blong mekem taem hem i no moa save toktok. Plante man we oli mekem olsem, oli no harem nogud blong mekem desisen long bihaf blong famle blong olgeta we i sik. Sipos long stat, evriwan long famle oli storian gud, bambae oli naf blong lukaotgud long sikman. Baebol i talem se: “Olgeta plan blong man oli save foldaon sipos oli no toktok gud tugeta fastaem.”—Ol Proveb 15:22, NW.

OLSEM WANEM BLONG GIVHAN

Bigfala wok blong wan man we i lukaot long sikman, i blong mekem hem i harem gud. Wan man we klosap i ded, i mas haremsave se ol narafala oli lavem hem mo oli stap wetem hem. ?Olsem wanem blong mekem samting ya? Yu ridim sam stori long hem we bae oli leftemap tingting blong hem, mo yu singim sam singsing we bae oli mekem hem i harem gud. Plante man oli harem gud taem wan famle i holem han blong olgeta mo i toktok kaen long olgeta.

Plante taem, i gud blong talem nem blong man we i kam visitim hem. Wan ripot i talem se: “Taem klosap wan sikman i ded, hem i no moa save lukluk, smelem, testem, mo tajem samting, be hem i save harem samting yet. Sora blong hem i wok gud yet, taswe nating se hem i slip, yu no mas talem wan krangke samting long saed blong hem.”

I gud sipos yu save prea wetem hem. Baebol i talem se wan taem, aposol Pol mo sam fren blong hem oli kasem wan bigfala trabol mo oli no save se bae oli laef o nogat. ?Oli askem help long hu? Pol i talem long ol fren blong hem, se: “Yufala tu i mas joen blong prea from mifala.” (2 Korin 1:8-11) Taem man i kasem bigfala trabol no i sik bigwan, wan gudfala prea we i kamaot long hat i save givhan bigwan long hem.

AKSEPTEM WANEM WE I HAPEN

Yumi harem nogud taem yumi tingbaot se klosap nao wan famle bae i ded. Hemia from we ded i no wan samting we i sud hapen long yumi. God i no wokem yumi blong yumi akseptem se yumi mas ded. (Rom 5:12) Tok blong God i talem se ded i wan “enemi.” (1 Korin 15:26) Taswe, i stret nomo we yumi no wantem tingbaot se famle blong yumi bambae i ded.

Be sipos yumi tingbaot samting we bae i hapen, bae yumi no fraet, mo bae yumi tingbaot blong traem mekem sikman ya i harem gud. Sam long ol samting we bambae oli hapen, i stap long bokis ya “ Ol Laswan Wik Blong Hem.” I tru se i no evri sikman we bambae oli kasem samting we lis ya i tokbaot, mo sipos oli kasem, maet i no folem oda long lis ya. Be sam long ol jenis ya oli hapen long plante sikman.

Afta we wan famle blong yumi i ded, i waes blong yumi toktok long wan gudfala fren we i bin agri blong givhan long yumi. Wan fren olsem i save givhan long olgeta we oli lukaot long sikman ya, mo ol famle blong hem, blong oli kasem save se trabol blong sikman ya i finis mo hem i no moa safa. God we i lavem yumi, i talem se “ol man we oli ded finis oli no moa save wan samting.”—Prija 9:5.

MAN WE I STAMBA BLONG GIVHAN

Yumi no mas talem “no” taem narafala i wantem givhan

I impoten blong dipen long God long taem we wan famle i sik, mo afta we hem i ded. God i save yusum ol narafala blong oli talem ol gudfala toktok long yu, mo oli mekem samting blong givhan long yu. Dorin i talem se: “Mi lanem blong no talem “no” taem narafala i wantem givhan. Samting ya i mekem se plante man oli kam givhan long mitufala. Mi mo hasban blong mi i luksave klia se hemia Jehova we i talem long mitufala se, ‘Mi mi stap wetem yutufala, mo mi stap givhan long yutufala.’ Bae mi neva fogetem samting ya.”

Yes, Jehova God nao i Stamba blong givhan. Hem i wokem yumi, taswe hem i kasem save taem yumi safa mo yumi harem nogud. Hem i naf mo i wantem tumas blong givhan long yumi, mo leftemap tingting blong yumi blong yumi no harem nogud tumas. Hem i promes se i no longtaem, bambae hem i finisim ded blong olwe, mo bambae i mekem ol bilian man we oli ded, oli laef bakegen. (Jon 5:28, 29; Revelesen 21:3, 4) Biaen, bambae evri man oli save talem sem tok we aposol Pol i talem, se: “Ded, ?wehem paoa blong yu? Ded, ?wehem posen blong yu?”—1 Korin 15:55.

^ par. 2 Mifala i jenisim sam nem.