Johannes uppenbarelse 5:1–14
5 Jag såg att han som satt på tronen+ hade en bokrulle i sin högra hand, och den hade skrift på båda sidor* och var tätt förseglad med sju sigill.
2 Och jag såg en stark ängel som ropade med hög röst: ”Vem är värdig att öppna bokrullen och bryta dess sigill?”
3 Men ingen i himlen eller på jorden eller under jorden kunde öppna bokrullen och se vad som stod i den.
4 Jag började gråta förtvivlat eftersom det inte fanns någon som var värdig att öppna bokrullen och läsa den.
5 Men en av de äldste sa till mig: ”Gråt inte. Se, lejonet som är av Judas stam,+ Davids rot,+ har segrat+ och kan öppna bokrullen och bryta de sju sigillen.”
6 I mitten, där tronen och de fyra levande varelserna var, fick jag se ett lamm, omgivet av de äldste.+ Lammet+ såg ut att ha blivit slaktat,+ och det hade sju horn och sju ögon. Ögonen representerar Guds sju andar+ som har sänts ut över hela jorden.
7 Lammet gick fram till honom som satt på tronen+ och tog bokrullen ur hans högra hand.
8 När lammet tog bokrullen föll de fyra levande varelserna och de 24 äldste+ ner inför det. Var och en av dem hade en harpa, och de hade guldskålar fulla med rökelse. (Rökelsen representerar de heligas böner.)+
9 Och de sjöng en ny sång:+ ”Du är värdig att ta bokrullen och bryta sigillen. För du blev slaktad, och med ditt blod har du köpt människor åt Gud+ ur varje stam och språk och folk och nation,+
10 och du gjorde dem till ett kungarike+ och till präster åt vår Gud,+ och de ska härska som kungar+ över jorden.”
11 Och jag såg många änglar, och jag hörde deras röster. De stod runt omkring tronen och de levande varelserna och de äldste, och deras antal var myriaders myriader* och tusendens tusenden,+
12 och de sa högt och unisont: ”Lammet som har blivit slaktat+ är värdigt att ta emot makten och få rikedom och vishet och styrka och ära och härlighet och välsignelse.”+
13 Och jag hörde alla varelser i himlen och på jorden, under jorden+ och på havet, ja allesammans, säga: ”Välsignelsen och äran+ och härligheten och makten tillhör honom som sitter på tronen,+ ja, det tillhör honom och lammet+ i evigheters evighet.”+
14 De fyra levande varelserna sa: ”Amen!” Och de äldste föll ner och tillbad.