Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

 HISTORISKA PORTRÄTT

Joseph Priestley

Joseph Priestley

”Hans mångsidighet, iver, energi och medmänsklighet; hans enorma nyfikenhet för allt inom det fysiska, moraliska och sociala området; hans ställning inom vetenskap, teologi, filosofi och politik; hans unika förhållningssätt till [den franska] revolutionen och den gripande skildringen av hans oförtjänta lidande kan mycket väl göra honom till 1700-talets stora hjälte.” – Frederic Harrison, filosof.

VILKA bedrifter blev Joseph Priestley känd för? Hans upptäckter och skrifter har påverkat hur människor ser på statens roll, Guds väsen och till och med luften vi andas.

Oavsett om Priestley skrev om vetenskap eller religion förkastade han hypoteser och traditioner till förmån för fakta och sanning. Vi ska se hur.

SÖKANDET EFTER VETENSKAPLIG SANNING

Efter att ha träffat den amerikanske vetenskapsmannen Benjamin Franklin 1765 började Priestley, som fram till dess bara sysslat med vetenskap på lekmannanivå, att utföra experiment med elektricitet. Året därpå hade andra i vetenskapliga kretsar blivit så imponerade av hans upptäckter att han blev invald som medlem av den prestigefyllda akademin Royal Society i London.

Därefter började han intressera sig för kemi. Inom kort hade han upptäckt flera nya gaser, bland annat ammoniak och dikväveoxid (lustgas). Han blandade även koldioxid med vatten och uppfann därmed kolsyrat vatten.

Under experiment som Priestley utförde i södra England 1774 lyckades han isolera en besynnerlig gas som fick ljus att brinna bättre. Senare lade han en mus i en  sluten glasbehållare och tillsatte drygt 60 milliliter av den här gasen. Musen levde dubbelt så länge som en mus i en glasbehållare med vanlig luft! Priestley inandades även själv gasen och sa att han kände sig ”synnerligen upplyft en god stund därefter”.

Joseph Priestley hade upptäckt syret. * Han kallade den dock ”flogistonfri luft” eftersom han trodde att han upptäckt vanlig luft som saknade flogiston, ett hypotetiskt ämne som man på den tiden trodde förhindrade självantändning. På den punkten hade Priestley visserligen fel, men många menar ändå att den här upptäckten var ”höjdpunkten på hans livsverk”.

SÖKANDET EFTER RELIGIÖS SANNING

Priestley menade att förutfattade teorier hindrade vetenskaplig sanning och att traditioner och dogmer på samma sätt hindrade religiös sanning. Trots sitt livslånga sökande efter biblisk kunskap omfattade Priestley ironiskt nog vissa läror som stred mot det Bibeln lär. Under en period trodde han till exempel inte att Gud hade inspirerat Bibeln. Han förkastade också den bibliska läran om Jesus föremänskliga tillvaro.

”Om vetenskap är sökandet efter sanning, då var Priestley en sann vetenskapsman.” – Katherine Cullen, biolog.

Å andra sidan avslöjade Priestley falska läror som var, och fortfarande är, vanliga inom de stora religionerna. Han skrev att de sanningar som Jesus och hans efterföljare lärde ut längre fram förvanskades och resulterade i sådana oskriftenliga läror som treenigheten, den odödliga själen och bilddyrkan, som faktiskt fördöms i Bibeln.

Priestleys religiösa uppfattningar och hans stöd för både den amerikanska och franska revolutionen förargade hans landsmän. År 1791 brände en pöbelhop ner hans hem och laboratorium, och till slut var han tvungen att fly till USA. Även om Joseph Priestley mest är känd för sina vetenskapliga upptäckter, var han själv övertygad om att kunskap om Gud och hans vilja var ”av överlägsen vikt och betydelse”.

^ § 10 Den svenske kemisten Carl Scheele hade redan isolerat syre, men hans rön publicerades först efter Priestleys. Den franske kemisten Antoine Laurent de Lavoisier var den som längre fram namngav syret.