Mikaela: I dag lämnar jag det här vikbladet till alla i området. Det heter Kan man få svar på livets stora frågor? Var så god, du får gärna behålla det.

Sofia: Är det något religiöst?

Mikaela: Ja. På framsidan här finns det sex frågor. Vilken av dem ...

Sofia: Nej, det är ingen idé att du pratar med mig.

Mikaela: Hur kommer det sig?

Sofia: Jag vet inte ens om jag tror på Gud.

Mikaela: Det är många som inte gör det. Får jag fråga om du alltid har känt det så?

Sofia: Nej, när jag växte upp gick jag i kyrkan. Men det är länge sedan jag slutade med det.

Mikaela: Jag förstår. Jag är absolut inte här för att tvinga på dig min tro. Men jag blir ju lite nyfiken. Är det något särskilt som har gjort att du tvivlar på att Gud finns?

Sofia: Ja. Min mamma var med om en trafikolycka för 17 år sedan.

Mikaela: Nej, vad hemskt. Blev hon skadad?

Sofia: Ja, hon är helt förlamad.

Mikaela: Det är ju fruktansvärt. Det måste kännas hemskt för dig.

Sofia: Jag tänker att om Gud finns, hur kunde han då låta det här hända? Hur kan han låta oss gå igenom så svåra saker?

Mikaela: Det är förståeligt att du känner det så. När man går igenom svårigheter är det helt naturligt att undra varför. En del av Guds tjänare på Bibelns tid gjorde också det.

Sofia: Jaså?

Mikaela: Ja, skulle jag kunna få visa dig ett exempel i Bibeln?

Sofia: Javisst.

Mikaela: Profeten Habackuk ställde en fråga till Gud som finns nerskriven i Habackuk, kapitel 1, vers 2 och 3. Så här sa han: ”Hur länge, Jehova, skall jag ropa på hjälp utan att du hör? Hur länge skall jag kalla dig till hjälp mot våldet utan att du räddar? Varför låter du mig se ondskan?” Är det ungefär så här du känner det?

Sofia: Absolut.

Mikaela: Gud kritiserade inte Habackuk för att han ställde de här frågorna, och han sa inte bara till honom att han borde ha mer tro.

Sofia: Det var intressant.

Mikaela: Bibeln visar att Gud ser när vi har det svårt och att han bryr sig om det.

Sofia: Hur menar du då?

Mikaela: Jag kan visa dig ett exempel här i 2 Moseboken 3:7. Skulle du vilja läsa den versen?

Sofia: Javisst. Det står: ”Och Jehova tillade: ’Jag har helt visst sett betrycket hos mitt folk som är i Egypten, och jag har hört deras höga rop över dem som driver dem till arbete; ty jag känner till de smärtor de lider.’”

Mikaela: Tack. Vad får du för intryck av Gud här? Verkar det som att han lägger märke till när hans folk lider?

Sofia: Ja, det verkar ju så.

Mikaela: Och det är inte bara så att han har en vag uppfattning om vad som händer. Titta på versen igen. Gud sa: ”Jag har helt visst sett betrycket hos mitt folk ... Jag känner till de smärtor de lider.” Låter det som en kall eller avlägsen Gud?

 Sofia: Nej, det gör det ju inte.

Mikaela: Men bara för att man lägger märke till en situation är det naturligtvis inte säkert att man påverkas känslomässigt av den.

Sofia: Nej, det är ju sant.

Mikaela: Med tanke på det skulle vi kunna läsa om ett annat tillfälle när Guds folk hade det svårt. Det står om det i Jesaja 63:9. I första delen av versen sägs det så här: ”I allt deras kval led han kval.” Tycker du det verkar som om Gud påverkades av att hans folk led?

Sofia: Ja, det låter ju faktiskt så.

Mikaela: Som du har sett så visar Bibeln att Gud verkligen bryr sig om oss och att han hatar att se att vi har det svårt. När vi lider, lider han med oss.

Mikaela: Innan jag går är det en sak till jag gärna skulle vilja visa.

Sofia: Okej.

Mikaela: Det handlar om vad Bibeln säger om Guds makt. Jag tänker på Jeremia 10:12. Skulle du vilja läsa vad det står där?

Sofia: Javisst. ”Han är den som har gjort jorden genom sin kraft, den som genom sin vishet har gett det fruktbara landet en fast grund och den som genom sitt förstånd har spänt ut himlen.”

Mikaela: Tack. Vi kan väl fundera lite på den här versen. Tror du det krävdes stor kraft av Gud att skapa det enorma universum och allt som finns i det?

Sofia: Ja, det måste det ju ha gjort.

Mikaela: Och om Gud har kraften att skapa allt vi ser omkring oss, är det då inte rimligt att han också har kraften att kontrollera det han har skapat?

Sofia: Jo.

Mikaela: Om vi tänker på din mamma igen. Vad är det som gör att det är jobbigt för dig när du ser att hon har det svårt?

Sofia: Det är ju min mamma, och jag älskar henne.

Mikaela: Och om du hade möjligheten att göra något åt hennes situation i dag, skulle du ta den då?

Sofia: Ja, det är klart.

Mikaela: Det är likadant med Gud. Bibeln visar att Gud ser vårt lidande, att han känner för oss och att han har enorm kraft. Kan du föreställa dig hur mycket han måste behärska sig för att inte ingripa och genast göra slut på vårt lidande?

Sofia: Det har jag inte tänkt på.

Mikaela: Skulle det kunna vara så att han har goda skäl att vänta med att göra slut på våra problem? *

Sofia: Hmm, kanske det.

Mikaela: Jag skulle gärna komma tillbaka och visa vad Bibeln ger för svar på det. Är du hemma vid den här tiden nästa vecka?

Sofia: Ja, det är jag nog.

Mikaela: Vad bra. Jag heter Mikaela, förresten. Vad heter du?

Sofia: Sofia.

Mikaela: Det var trevligt att träffa dig. Då ses vi kanske nästa vecka.

Sofia: Javisst. Du är välkommen. *