Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

 MÅNADENS TEMA

Är hoppet ute för vår planet?

Är hoppet ute för vår planet?

”En generation går, och en generation kommer, men jorden består till oöverskådlig tid.” – KUNG SALOMO, 1000-TALET F.V.T. *

För den här forntida bibelskribenten stod människans flyktiga natur i skarp kontrast till jordens beständighet. Och det är verkligen sant. Generationer har kommit och gått utan att jordens återhämtningsförmåga har påverkats nämnvärt – fram till nu.

Tiden sedan andra världskriget har varit unik. Under en enda generation har fantastiska framsteg skett inom kommunikation, transport och andra tekniska områden, vilket har fört med sig ekonomiska förändringar som saknar motstycke i historien. Många har nu en levnadsstandard som man tidigare inte trodde var möjlig. Samtidigt har jordens befolkning nästan tredubblats.

Men allt har ett pris. Det sägs att människan håller på att sätta jordens naturliga kretslopp ur spel. En del forskare menar till och med att vi har kommit in i en ny geologisk era – antropocen – en tidsålder då människan har en alltmer påtaglig inverkan på jordklotet.

Bibeln förutsäger en tid när människan ”fördärvar jorden”. (Uppenbarelseboken 11:18) Många undrar om det här är en beskrivning av vår tid. Hur mycket mer klarar jorden? Närmar vi oss en punkt då det är för sent? Kommer människor att förstöra vår planet fullständigt?

 EN PUNKT UTAN ÅTERVÄNDO?

Är vi på väg mot en punkt utan återvändo? En del forskare menar att effekterna av klimatförändringar kan vara svåra att förutsäga. De är oroliga för att vi kommer att få uppleva tröskeleffekter, eller ekologiska brytpunkter, då plötsliga och oväntade klimatförändringar skulle kunna få katastrofala följder.

Tänk till exempel på Västantarktis glaciärer. En del tror att en fortsatt global uppvärmning kan leda till en punkt när issmältningen blir irreversibel. Istäcket reflekterar ju solstrålarna naturligt, men allteftersom det blir tunnare och krymper blir mer av havet synligt. Då reflekteras inte strålarna lika bra. Den mörka havsytan absorberar mer värme, vilket i sin tur leder till att mer is smälter. Ett självmatande, skenande kretslopp skulle kunna uppstå. De förhöjda havsnivåerna skulle innebära en katastrof för hundratals miljoner människor.

EN VÄXANDE EKOLOGISK SKULD

Många åtgärdsprogram har skapats för att ta itu med den krissituation som vi nu står inför. En mycket omtalad strategi kallas hållbar utveckling. Det innebär att ekonomisk och social tillväxt bör hållas inom ramarna för vad jordens ekologi tål. Vad har resultatet blivit?

Sorgligt nog påminner den ekologiska situationen i världen om den finansiella – skuldberget bara växer. Människor fortsätter att förbruka jordens resurser snabbare än naturen hinner fylla på dem. Kan man göra något åt det? Ekologen Erle Ellis konstaterar: ”I viss mening har vi ingen aning om hur man ska ta hand om vår planet på ett bra sätt.” Situationen stämmer väl in på Bibelns analys: ”Det tillkommer inte den man som vandrar att själv styra sina steg.” (Jeremia 10:23)

Å andra sidan lovar Bibeln att Gud, Skaparen, inte kommer att tillåta att människan barskrapar jordens resurser. I Psalm 115:16 läser vi: ”Jorden har han [Gud] gett åt människosönerna.” Ja, vår planet är en ”god gåva” från vår himmelske Far. (Jakob 1:17) Är jorden då bara en temporär  gåva från Gud med ett bästföredatum? Naturligtvis inte! Det blir tydligt när man begrundar den ursprungliga formgivningen av vår planet.

SKAPARENS AVSIKT

Första Moseboken i Bibeln berättar i detalj hur Gud omsorgsfullt utformade jorden. Jorden beskrivs först som ”öde och tom, och det var mörker över djupets yta”. Det nämns också specifikt att det fanns vatten på jorden, något som är avgörande för liv. (1 Moseboken 1:2) Sedan sa Gud: ”Må det bli ljus.” (1 Moseboken 1:3) Solstrålarna trängde uppenbarligen igenom atmosfären, och ljus blev för första gången synligt på jorden. Skildringen fortsätter med att beskriva hur torra land och haven utformades. (1 Moseboken 1:9, 10) Därefter framträdde ”gräs, fröbärande växter ... och träd som ger frukt”. (1 Moseboken 1:12) De element som behövs för livsviktiga processer och kretslopp, till exempel fotosyntesen, var nu på plats. Men vad var syftet med dessa omfattande förberedelser?

Den forntida profeten Jesaja beskrev Gud som ”han som har format jorden och gjort den, han som gav den en fast grund, som inte skapade den förgäves utan formade den till att vara bebodd”. (Jesaja 45:18) Guds avsikt med jorden var alltså att människor skulle bo på den för evigt.

Tråkigt nog har människan utnyttjat Guds fina gåva till bristningsgränsen. Men Guds avsikt har inte förändrats. En bibelskribent sa: ”Gud är inte en människa, så att han skulle ljuga, inte en människoson, så att han skulle ångra sig. Har han sagt det, kommer han då inte att göra det?” (4 Moseboken 23:19) Gud kommer alltså inte att tillåta att jorden blir förstörd. I stället närmar sig tiden snabbt då han ska ”störta dem i fördärvet som fördärvar jorden”. (Uppenbarelseboken 11:18)

VÅRT EVIGA HEM

I sin berömda bergspredikan sa Jesus Kristus: ”Lyckliga är de som är milda till sinnes, eftersom de skall ärva jorden.” (Matteus 5:5) Vid samma tillfälle förklarade Jesus hur jorden ska räddas. Han uppmanade sina efterföljare att be: ”Låt ditt  kungarike komma. Låt din vilja ske, så som i himlen så också på jorden.” Ja, Guds kungarike, eller regering, kommer att genomföra hans avsikt med jorden. (Matteus 6:10)

Gud säger så här om de storslagna förändringar som det här riket kommer att medföra: ”Se! Jag gör allting nytt.” (Uppenbarelseboken 21:5) Betyder det att Gud ska ersätta vår jord med en ny? Nej, för det är egentligen inget fel på jorden i sig. Gud kommer i stället att ta bort dem ”som fördärvar jorden”, de styrelsesystem som människor skapat och som bär skulden för dagens klimatkris. De ersätts av ”en ny himmel och en ny jord” – en ny himmelsk regering som styr över ett nytt jordiskt samhälle. (Uppenbarelseboken 21:1)

Gud kommer att betala den skuld som människan orsakat och se till att den ekologiska budgeten kommer i balans. Psalmisten beskrev under inspiration vad Gud kommer att göra: ”Du har vänt din uppmärksamhet till jorden, så att du kan ge den överflöd.” När jorden får ett stabilt klimat och framför allt Guds välsignelse kommer den att förvandlas till ett paradis med ett överflöd av mat. (Psalm 65:9–13)

Indiens tidigare andlige ledare, Mohandas Gandhi, lär enligt sin sekreterare Pyarelal ha sagt: ”Det finns tillräckligt för allas behov men inte för allas begär.” Guds kungarike kommer att ta itu med roten till jordens problem genom att förändra människors hjärteinställning. Profeten Jesaja förutsade att människor under det här rikets styre ”inte [skulle] göra skada eller vålla fördärv någonstans”, varken mot varandra eller mot jorden. (Jesaja 11:9) I dag finns det faktiskt miljontals människor från olika kulturer och samhällsklasser som redan lever enligt Guds höga normer. De får lära sig att älska Gud och sina medmänniskor, visa tacksamhet, vara rädda om miljön och jordens resurser och leva ett liv i harmoni med Skaparens avsikt. De förbereder sig på så sätt för ett liv på en paradisisk jord. (Predikaren 12:13; Matteus 22:37–39; Kolosserna 3:15)

Jorden är alldeles för värdefull för att sluta i en miljökollaps.

Skapelseskildringen i Första Moseboken avslutas med orden: ”Sedan såg Gud på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott.” (1 Moseboken 1:31) Jorden är alldeles för värdefull för att sluta i en miljökollaps. Det är skönt att veta att vår planets framtid vilar i händerna på vår kärleksfulle Skapare, Jehova Gud. Han lovar: ”De rättfärdiga skall ta jorden i besittning, de skall bo för evigt på den.” (Psalm 37:29) Vi hoppas att du kommer att vara bland ”de rättfärdiga” som kommer att se jorden som sitt eviga hem.

^ § 3 Från Predikaren 1:4 i Bibeln.