Den första delen av Nya världens översättning kom ut på engelska 1950. Under årens lopp har några ifrågasatt Nya världens översättning a eftersom den på flera ställen skiljer sig från andra bibelöversättningar. Skillnaderna beror ofta på någon av följande anledningar:

•   Den grundar sig på tillförlitliga handskrifter. Nya världens översättning grundar sig på den senaste forskningen och de mest tillförlitliga bibelhandskrifterna. Flera andra översättningar, till exempel King James Version (1611), grundar sig på mindre tillförlitliga handskrifter som gjordes mycket senare än de handskrifter som Nya världens översättning grundar sig på.

•   Den är trogen grundtexten. I Nya världens översättning har man strävat efter att återge Guds ursprungliga budskap så troget som möjligt. (2 Timoteus 3:16) Många bibelöversättningar har tagit större hänsyn till mänskliga traditioner än till att bevara budskapet från Gud intakt. Vissa översättningar har till exempel utelämnat Guds egennamn, Jehova, och ersatt det med sådana titlar som ”Herren” och ”Gud”.

•   Den är så ordagrann som möjligt. Till skillnad från parafraserade översättningar försöker Nya världens översättning återge texten ordagrant så länge det inte gör att den blir otydlig eller onaturlig. I fria översättningar kan personliga åsikter lätt läggas in medan viktiga detaljer utelämnas.

 Apokryferna. I en del biblar, till exempel Bibel 2000 och en del katolska och ortodoxa översättningar, kan man finna ett antal extra böcker som är kända som apokryferna. Men de blev aldrig upptagna i den judiska kanon och accepterades alltså inte som heliga böcker av judarna. Och intressant nog sägs det i Bibeln att det var åt judarna som ”Guds heliga uttalanden anförtroddes”. (Romarna 3:1, 2) Därför har Nya världens översättning och många andra översättningar inte tagit med de apokryfiska böckerna.

 Tillägg. Några översättningar har lagt till verser och fraser som inte finns med i de äldsta tillgängliga bibelhandskrifterna. Men Nya världens översättning har inte tagit med några sådana tillägg. Flera nutida översättningar har antingen utelämnat de här senare tilläggen eller markerat att de saknar stöd från de mest tillförlitliga handskrifterna. b

 Formuleringar. Ibland kan en ordagrann översättning lätt missförstås och uppfattas som otydlig. Ett exempel är Jesus uttalande i Matteus 5:3. I Svenska Folkbibeln står det: ”Saliga är de som är fattiga i anden.” c Många tycker att den bokstavliga återgivningen ”fattiga i anden” är svår att förstå, och en del tror att Jesus ville framhålla att man skulle vara fattig eller from. Men det Jesus ville belysa var att sann lycka kommer av att man inser sitt behov av Guds vägledning. Därför återger Nya världens översättning versen så här: ”Lyckliga är de som är medvetna om sitt andliga behov.” d

•   I ett brev daterat 8 december 1950 skrev forskaren och bibelöversättaren Edgar J. Goodspeed följande om Nya världens översättning av de kristna grekiska skrifterna: ”Jag är intresserad av ert missionsarbete och dess världsomfattande karaktär. Den lediga, rättframma och kraftfulla översättningen tilltalar mig i hög grad. Den vittnar om ett stort mått av solid, seriös lärdom, något som jag kan intyga.”

•   Allen Wikgren, professor vid universitetet i Chicago, hänvisade till Nya världens översättning som ett exempel på en översättning med ett modernt språkbruk. I stället för att låna uttryck från andra översättningar ger den ofta prov på ”en oberoende textåtergivning”. (The Interpreter’s Bible, band I, sidan 99)

•   Den brittiske bibelkritikern Alexander Thomson skrev om den engelska utgåvan av Nya världens översättning av de kristna grekiska skrifterna: ”Det är tydligt att översättningen är ett verk av duktiga och begåvade forskare, som har försökt få fram så mycket av den grekiska textens verkliga innebörd som det engelska språket mäktar uttrycka.” (The Differentiator, april 1952, sidan 52)

•   I en recension av Nya världens översättning kommenterade Robert M. McCoy att den hade både egenheter och förträffliga drag. Men som slutsats skrev han: ”Översättningen av Nya testamentet visar att det i rörelsen [Jehovas vittnen] finns bibelkännare som är kvalificerade att på ett intelligent sätt ta itu med de många problem som uppstår i förbindelse med bibelöversättning.” (Andover Newton Quarterly, januari 1963, sidan 31)

•   Även om professor S. MacLean Gilmour tyckte att en del verser kunde ha återgetts annorlunda, erkände han ändå att översättarna ”visade prov på en ovanlig kompetens i grekiska”. (Andover Newton Quarterly, september 1966, sidan 26)

•   Docent Thomas N. Winter skrev följande i sin recension av den del av Nya världens översättning som används i den mellanradiga Kingdom Interlinear Translation of the Greek Scriptures: ”Den översättning som den anonyma kommittén har gjort är alltigenom up-to-date och noggrant och konsekvent utförd.” (The Classical Journal, april–maj 1974, sidan 376)

•   En professor i hebreiska från Israel, Benjamin Kedar-Kopfstein, sa i en intervju 1989: ”I min språkvetenskapliga forskning i förbindelse med den hebreiska bibeln och översättningar av den vänder jag mig ofta till den engelska översättning som är känd under namnet New World Translation. När jag gör det, får jag gång på gång min uppfattning bekräftad att detta verk återspeglar en ärlig strävan att uppnå en förståelse av texten som är så exakt som möjligt.”

•   Jason David BeDuhn, docent i teologi, granskade nio kända engelska bibelöversättningar och skrev följande: ”NW [Nya världens översättning] framstår som den mest exakta av de översättningar som jämfördes.” Många lekmän och bibelforskare drar den förhastade slutsatsen att Nya världens översättning är färgad av översättarnas trosuppfattningar, men BeDuhn konstaterade: ”De flesta av skillnaderna beror på den större exaktheten hos NW till följd av att den är en ordagrann, konservativ översättning av de uttryck som Nya testamentets skribenter ursprungligen använde.” (Truth in Translation, 2003, sidan 163, 165)