Vad säger Bibeln?

Bör kvinnor undervisa i församlingen?

”DET är förvånande och upprörande att ingenting har förändrats för kvinnor när det gäller att vigas till ämbeten i kyrkan”, skrev en katolsk kvinna i tidningen USA Today. Många delar hennes uppfattning. Inom andra trossamfund är det ju trots allt så att kvinnor tjänar som präster, biskopar och rabbiner.

Trossamfund på båda sidor i den här konflikten – de som tillåter kvinnor att predika från predikstolen och de som inte gör det – menar att de följer Bibeln. Så vad har egentligen Bibeln att säga om det här ämnet? För att svara på det måste vi först ta reda på hur Bibeln använder det grekiska ordet diạkonos, ett ord som i allmän bemärkelse betecknar någon som tjänar i församlingen.

I det första århundradet

Somliga menar att det grekiska ordet diạkonos avser en person, man eller kvinna, som leder en gudstjänst. Men Bibeln visar att de tjänster eller arbetsuppgifter som en sådan person kan utföra inte är begränsade till att undervisa i församlingen. Tänk på Febe. Hon var en kristen kvinna som aposteln Paulus beskrev som en ”tjänare [diạkonos] i den församling som är i Kenkreai”. (Romarna 16:1)

Var det verkligen så att Febe var en ”tjänare” i den meningen att hon ledde gudstjänster i församlingen i Kenkreai? Vad menade Paulus när han använde ordet ”tjänare”? I sitt brev till filipperna skrev han att vissa kvinnor hade ”samarbetat” med honom och ”spridit de goda nyheterna”. (Kursiverat av oss; Filipperna 4:2, 3, Contemporary English Version)

De första kristna spred huvudsakligen de goda nyheterna ”offentligt och från hus till hus”. (Apostlagärningarna 20:20) Alla som tog del i den här formen av tjänst var alltså förkunnare. En av dem var Priscilla. Hon och hennes man ”förklarade Guds väg mera noggrant” för en man som fruktade Gud men som ännu inte hade blivit en döpt kristen. (Apostlagärningarna 18:25, 26) I likhet med Febe var Priscilla tydligen en skicklig förkunnare – precis som många andra kvinnor var.

En viktig uppgift

Var uppgiften att förkunna från hus till hus av underordnad betydelse och delegerad till kvinnorna medan männen tog hand om den viktiga uppgiften att ta ledningen i församlingen? Inte alls, och det av två skäl. För det första visar Bibeln tydligt att alla kristna – även män som har viktiga ansvarsuppgifter i församlingen – skulle ta del i den offentliga förkunnartjänsten. (Lukas 9:1, 2) För det andra så var – och är fortfarande – arbetet med att förkunna från hus till hus det viktigaste sättet för både män och kvinnor att följa Jesu befallning att  göra ”lärjungar av människor av alla nationerna” och lära dem att hålla allt som han befallt. (Matteus 28:19, 20)

En del kvinnor har också en annan viktig uppgift i församlingen. Paulus skrev: ”Äldre kvinnor [skall] vara ... lärare i det som är gott, för att de skall kunna återföra de unga kvinnorna till förnuft, så att de älskar sina män, älskar sina barn.” (Titus 2:3, 4) Mogna kvinnor som har levt efter Bibelns principer en längre tid har förmånen att få hjälpa yngre och mindre erfarna kvinnor att mogna andligen. Det här är också en mycket viktig och meningsfull uppgift.

Vem ska undervisa i församlingen?

Bibeln säger däremot ingenting om att kvinnor har till uppgift att undervisa i församlingen. Paulus skrev i stället att de skulle ”tiga i församlingarna”. Varför det? Ett skäl var enligt Paulus att allting skulle ske ”anständigt och med ordning”. (1 Korinthierna 14:34, 40) För att församlingen ska fungera smidigt har Gud gett en viss grupp ansvaret att undervisa. Men lägg märke till att de som får ansvaret att öva tillsyn i församlingen inte får den uppgiften enbart därför att de är män. De måste verkligen vara kvalificerade. * (1 Timoteus 3:1–7; Titus 1:5–9)

Innebär detta att kvinnorna inte är lika mycket värda? Nej. Kom ihåg att Jehova Gud har gett dem i uppgift att vittna om honom offentligt – ett mycket viktigt arbete. (Psalm 68:11) Genom det här förkunnararbetet har både män och kvinnor bland Jehovas vittnen i vår tid hjälpt miljontals människor att ”nå fram till sinnesändring” som kan leda till räddning. (Apostlagärningarna 2:21; 2 Petrus 3:9) Det här är ingen liten bedrift!

Den här anordningen för män och kvinnor bidrar till frid och harmoni och är till ära för båda könen. Vi kan illustrera det så här: En fotgängare har nytta av både sina ögon och sina öron när han ska ta sig över en livligt trafikerad gata. Det är på liknande sätt i församlingen. När alla gör Guds vilja genom att utföra de uppgifter som de har fått av honom, välsignar han församlingen med frid. (1 Korinthierna 14:33; Filipperna 4:9) *

[Fotnoter]

FRÅGOR ATT FUNDERA ÖVER

● På vilket sätt var kvinnor i den första kristna församlingen engagerade i undervisningen? (Apostlagärningarna 18:26)

● Vilka har fått ansvaret att öva tillsyn i församlingen? (1 Timoteus 3:1, 2)

● Hur betraktar Gud den tjänst som kristna kvinnor utför i dag? (Psalm 68:11)

[Infälld text på sidan 29]

”Jehova låter ordet ljuda, kvinnorna som kungör de goda nyheterna är en stor här.” (PSALM 68:11)