Vad kan vi lära oss av kvinnorna i Bibeln?

SPELA UPP

Bibelns svar

Bibeln berättar om många kvinnor, och vi kan lära oss mycket av dem. (Romarna 15:4; 2 Timoteus 3:16, 17) Den här artikeln kommer att presentera några av dem och beskriva deras liv i korta drag. Många av dem är bra förebilder, andra är varnande exempel. (1 Korinthierna 10:11; Hebréerna 6:12)

Abigajil

Vem var hon? Hon var gift med en rik man som hette Nabal. Han var hård och elak, men Abigajil var klok och ödmjuk. Hon var dessutom väldigt vacker och hade fina andliga sidor. (1 Samuelsboken 25:3)

Vad gjorde hon? Tack vare sin vishet och sitt goda omdöme kunde Abigajil förhindra en katastrof. Hon och Nabal bodde i det område där David, Israels näste kung, höll till när han var på flykt. Nabal hade fårhjordar där, och David och hans män såg till att skydda dem från rövare. Men när David sedan skickade budbärare till Nabal för att be om lite mat var Nabal oförskämd nog att vägra ge dem det. Det fick David att tända till. Tillsammans med sina män gav han sig i väg för att leta upp Nabal och slå ihjäl honom och alla hans män. (1 Samuelsboken 25:10–12, 22)

Så fort Abigajil fick höra vad Nabal hade gjort samlade hon ihop en stor mängd mat, som hon sedan gav till sina tjänare så att de kunde leverera det till David. Och sedan följde hon själv efter för att be David om nåd. (1 Samuelsboken 25:14–19, 24–31) När David fick hennes gåva, såg hennes otroliga ödmjukhet och lyssnade till hennes kloka råd, förstod han att Gud hade sänt henne för att hindra honom att göra något ogenomtänkt. (1 Samuelsboken 25:32, 33) Kort därefter dog Nabal, och då gifte David sig med Abigajil. (1 Samuelsboken 25:37–41)

Vad kan vi lära av henne? Abigajil var vacker och hade det gott ställt, men det gjorde henne inte stolt. Och hon var ödmjuk nog att be om förlåtelse för något hon själv inte rådde för, eftersom hon ville bevara friden. Hon hanterade en laddad situation på ett smidigt, modigt och genomtänkt sätt.

▸ Om du vill veta mer om Abigajil kan du läsa artikeln ”Hon visade gott omdöme”.

Debora

Vem var hon? Hon var en profetissa som Israels Gud använde sig av för att förmedla information till sitt folk. Hon fick även hjälpa israeliterna att lösa problem som uppstod mellan dem. (Domarboken 4:4, 5)

Vad gjorde hon? Profetissan Debora gav modigt sitt stöd åt Guds folk. På Guds befallning beordrade hon Barak att ta med sig en armé och dra upp mot deras grymma kanaaneiska fiender. (Domarboken 4:6, 7) Och när Barak sedan bad Debora att följa med backade hon inte av rädsla, utan följde villigt med. (Domarboken 4:8, 9)

Med Guds hjälp vann de striden, och efteråt skrev Debora åtminstone delar av den sång som hon och Barak sedan sjöng om segern. I sången nämner hon en annan modig kvinna, Jael, och den roll hon hade i segern mot kanaanéerna. (Domarboken, kapitel 5)

Vad kan vi lära av henne? Debora var osjälvisk och modig. Hon uppmuntrade andra att göra saker på Guds sätt, och när de gjorde det gav hon dem beröm.

▸ Om du vill veta mer om Debora kan du läsa artikeln ”Jag trädde fram som en mor i Israel”.

Delila

Vem var hon? Hon var en kvinna som den israelitiske domaren Simson blev kär i. (Domarboken 16:4, 5)

Vad gjorde hon? Hon fick pengar från filisteiska furstar i utbyte mot att bedra Simson, den som Gud använde för att befria israeliterna ur filistéernas våld. Filistéerna hade nämligen själva ingen chans att besegra honom eftersom han hade övernaturlig styrka. (Domarboken 13:5) Det var därför furstarna vände sig till Delila.

Filistéerna mutade Delila för att få reda på vad som gjorde Simson så stark. Delila tog emot pengarna och efter ett antal försök lyckades hon till sist få ur Simson hans hemlighet. (Domarboken 16:15–17) Hon berättade hemligheten för filistéerna som sedan fångade och band Simson. (Domarboken 16:18–21)

Vad kan vi lära av henne? Delila är ett varnande exempel. Hon föll för girighet och svek en av Jehova Guds tjänare på ett illojalt och själviskt sätt.

Ester

Vem var hon? Hon var en judisk kvinna som den persiske kungen Ahasveros valde till drottning.

Vad gjorde hon? Ester drog nytta av sin ställning som drottning för att sätta stopp för ett helt folkmord. Hon fick reda på att det gått ut en order om att alla judar i det persiska riket skulle dödas på en specifik dag. Den här planen kom i grund och botten från den onde mannen Haman, som var statsminister. (Ester 3:13–15; 4:1, 5) Med hjälp av sin äldre kusin Mordokaj, och med risk för sitt eget liv, avslöjade Ester den här grymma planen för kung Ahasveros. (Ester 4:10–16; 7:1–10) Tack vare det fick Ester och Mordokaj tillåtelse av Ahasveros att skicka ut en ny order som gav judarna chansen att försvara sig. Judarna besegrade sina fiender på ett överlägset sätt. (Ester 8:5–11; 9:16, 17)

Vad kan vi lära av henne? Drottning Ester var otroligt modig och ödmjuk. (Psalm 31:24; Filipperna 2:3) Hon lät inte det faktum att hon var vacker och inflytelserik stiga henne åt huvudet, utan hon var ödmjuk och bad andra om råd och hjälp. När hon pratade med sin man visade hon hänsyn och respekt, men var ändå modig och rak. I en tid då judarna som folk var under hot, drog hon sig inte för att identifiera sig som en av dem.

▸ Om du vill veta mer om Ester kan du läsa artiklarna ”Hon försvarade Guds folk” och ”Hon var klok, modig och osjälvisk”.

Eva

Vem var hon? Hon var den allra första kvinnan, och den första kvinna som nämns i Bibeln.

Vad gjorde hon? Hon bröt en tydlig befallning från Gud. Eva var, precis som sin man Adam, skapad som en fullkomlig människa med fri vilja och hade alla möjligheter att utveckla andliga egenskaper som kärlek och vishet. (1 Moseboken 1:27) Eva visste att Gud hade sagt till Adam att de skulle dö om de åt av frukten från ett visst träd. Men hon blev lurad att tro att hon inte skulle dö. Och inte bara det, hon gick till och med på lögnen att hon skulle få ett bättre liv om hon ignorerade Guds befallning. Så hon åt av frukten och senare fick hon även sin man att äta av den. (1 Moseboken 3:1–6; 1 Timoteus 2:14)

Vad kan vi lära av henne? Det Eva gjorde visar hur farligt det är att fortsätta tänka på sådant man vet är fel. Hon började längta jättemycket efter något som hon inte hade rätt till, något som dessutom gick rakt emot Guds befallning. (1 Moseboken 3:6; 1 Johannes 2:16)

Hanna

Vem var hon? Hon var gift med Elkana och mamma till Samuel, som blev en stor profet i forntida Israel. (1 Samuelsboken 1:1, 2, 4–7)

Vad gjorde hon? Hanna var barnlös och vände sig till Gud för att få tröst. Hannas man var inte bara gift med henne, utan även med Peninna. Peninna fick barn, men Hanna kunde under en lång tid inte få barn, och det var något som Peninna hånade henne för. För att klara av den jobbiga situationen vände Hanna sig till Gud. I bön lovade hon att om hon fick en son skulle hon ge honom till Gud, vilket skulle innebära att han fick tjäna i tälthelgedomen, ett flyttbart tält som användes för tillbedjan. (1 Samuelsboken 1:11)

Gud besvarade hennes bön och Hanna fick en son, Samuel. Hanna stod vid sitt ord och medan Samuel fortfarande var liten tog hon med honom till tälthelgedomen. (1 Samuelsboken 1:27, 28) Varje år sydde hon en ärmlös mantel som hon tog med till honom. Gud fortsatte att välsigna Hanna och längre fram fick hon fem barn till, tre söner och två döttrar. (1 Samuelsboken 2:18–21)

Vad kan vi lära av henne? Hannas djupa, innerliga böner hjälpte henne att ta sig igenom svåra perioder. Hennes bön av tacksamhet som finns i 1 Samuelsboken 2:1–10 säger mycket om hennes starka tro på Gud.

▸ Om du vill veta mer om Hanna kan du läsa artikeln ”Hanna öppnade sitt hjärta för Gud i bön”.
▸ Om du vill veta varför Gud tillät polygami bland sitt folk förr i tiden kan du läsa artikeln ”Godkänner Gud polygami?”.

Isebel

Vem var hon? Hon var gift med Ahab, som var kung i Israel. Hon var inte israelit och tillbad inte Jehova, utan tillbad den kanaaneiske guden Baal.

Vad gjorde hon? Drottning Isebel var en maktgalen, grym och hänsynslös kvinna. Hon brann för baalsdyrkan och främjade den sexuella omoral som hörde ihop med den. Dessutom försökte hon utrota tillbedjan av den sanne Guden, Jehova. (1 Kungaboken 18:4, 13; 19:1–3)

Isebel skydde inga medel för att få som hon ville, hon ljög och mördade folk utan att blinka. (1 Kungaboken 21:8–16) Precis som Gud förutsagt dog hon en plötslig död och fick ingen begravning. (1 Kungaboken 21:23; 2 Kungaboken 9:10, 32–37)

Vad kan vi lära av henne? Isebel är ett exempel på hur man inte vill vara. Hon hade oerhört låg moral och var villig att gå över lik för att få sin vilja igenom. I vissa länder har Isebel faktiskt blivit en symbol för skamlösa och omoraliska kvinnor som inte har några gränser.

Jael

Vem var hon? Hon var gift med Heber, en man som inte var israelit. Hon var orädd och ställde sig på Guds folks sida.

Vad gjorde hon? Jael agerade på ett modigt och beslutsamt sätt när Sisera, generalen för den kanaaneiska armén, dök upp i hennes läger. Sisera hade precis förlorat en strid mot israeliterna och letade efter ett säkert gömställe där han kunde vila och ta igen sig. Jael erbjöd honom att få vila i hennes tält. Sedan, medan han sov, dödade hon honom. (Domarboken 4:17–21)

Jael uppfyllde den profetia som Debora tidigare uttalat: ”Jehova kommer att låta en kvinna besegra Sisera.” (Domarboken 4:9) Senare hyllades Jael som ”den mest välsignade bland kvinnor”. (Domarboken 5:24)

Vad kan vi lära av henne? Jael var handlingskraftig och modig. Berättelsen om henne visar att Gud kan påverka händelseutvecklingen så att profetior uppfylls.

Lea

Vem var hon? Hon var patriarken Jakobs första fru. Senare gifte han sig med hennes lillasyster. (1 Moseboken 29:20–29)

Vad gjorde hon? Lea fick sex söner tillsammans med Jakob. (Rut 4:11) Jakob ville egentligen gifta sig med Rakel, inte med Lea. Men systrarnas pappa, Laban, såg till att Lea hamnade i Rakels ställe. När det gick upp för Jakob att han gift sig med Lea konfronterade han Laban. Laban menade att det inte var sed att gifta bort den yngre dottern före den äldre. En vecka senare gifte Jakob sig med Rakel. (1 Moseboken 29:26–28)

Jakob älskade Rakel mer än Lea. (1 Moseboken 29:30) Det gjorde att Lea konstant tävlade med sin syster om Jakobs kärlek och uppmärksamhet. Gud lade märke till Leas känslor och välsignade henne med sju barn – sex söner och en dotter. (1 Moseboken 29:31)

Vad kan vi lära av henne? Lea bad till Gud och förlitade sig på honom. Trots att hon hade en väldigt påfrestande familjesituation blundade hon inte för allt Gud gjorde för henne. (1 Moseboken 29:32–35; 30:20) Berättelsen om henne skildrar de tragiska konsekvenserna av polygami, något som Gud tillät en tid. Hans tanke med äktenskapet är att det ska bestå av en man och en kvinna. (Matteus 19:4–6)

▸ Om du vill veta mer om Lea kan du läsa artikeln ”Två besvikna systrar som ’byggde Israels hus’”.
▸ Om du vill veta varför Gud tillät polygami bland sitt folk förr i tiden kan du läsa artikeln ”Godkänner Gud polygami?”

Lots hustru

Vem var hon? Bibeln nämner inte hennes namn, men vi får veta att hon hade två döttrar och att hon och hennes familj bodde i Sodom. (1 Moseboken 19:1, 15)

Vad gjorde hon? Hon gick emot Guds befallning. Gud hade bestämt att han skulle förinta Sodom och några städer i närheten eftersom den sexuella omoralen där hade överskridit alla gränser. Gud älskade den gode mannen Lot och hans familj och skickade därför två änglar för att föra dem i säkerhet. (1 Moseboken 18:20; 19:1, 12, 13)

Änglarna sa klart och tydligt att Lot och hans familj skulle fly från staden och att de inte fick se sig tillbaka – om de gjorde det skulle de dö. (1 Moseboken 19:17) Men Lots hustru ”vände sig om och såg på staden, och hon blev en saltstod”. (1 Moseboken 19:26)

Vad kan vi lära av henne? Berättelsen om Lots hustru visar hur farligt det är att låta kärleken till pengar och saker bli så stark att man går emot Guds befallningar. Jesus nämnde henne som ett varnande exempel. Han sa: ”Tänk på Lots hustru.” (Lukas 17:32)

Maria (mor till Jesus)

Vem var hon? Hon var en ung judisk kvinna, en jungfru som på ett mirakulöst sätt blev mamma till Jesus, Guds son.

Vad gjorde hon? Maria var ödmjuk och lydde Gud. Hon var förlovad med Josef när en ängel en dag kom till henne och berättade att hon skulle bli med barn och föda den efterlängtade Messias. (Lukas 1:26–33) Hon tog gärna på sig den uppgiften. Efter att Jesus föddes fick Maria och Josef ytterligare fyra söner och minst två döttrar. Maria fortsatte alltså inte att vara jungfru. (Matteus 13:55, 56) Trots att hon hade en sådan unik roll förväntade hon sig aldrig att bli upphöjd av andra och blev inte heller det, varken när Jesus var här på jorden eller när hon längre fram tillhörde den första kristna församlingen.

Vad kan vi lära av henne? Maria var trogen och lojal och tog villigt emot stora ansvarsuppgifter. Hon hade djup kunskap i Skrifterna. Enligt en beräkning hänvisade hon ungefär 20 gånger till Skrifterna när hon sa det som står i Lukas 1:46–55.

▸ Om du vill veta mer om Maria kan du läsa artikeln ”Vad Marias exempel kan lära oss”.

Maria (syster till Marta och Lasarus)

Vem var hon? Hon var, precis som sina syskon Marta och Lasarus, nära vän till Jesus.

Vad gjorde hon? Hon visade vid flera tillfällen sin uppskattning för Jesus som Guds son. Hon uttryckte sin starka tro på att han hade kunnat förhindra Lasarus död, och hon var på plats när Lasarus blev uppväckt av Jesus. Hennes syster Marta blev irriterad på henne när hon valde att sitta och lyssna på Jesus i stället för att hjälpa till med allt som behövde göras. Men Jesus berömde henne för att hon prioriterade det andliga. (Lukas 10:38–42)

Maria var också generös, för det berättas om att hon vid ett tillfälle hällde ”dyrbar väldoftande olja” på Jesus huvud och fötter. (Matteus 26:6, 7) Några som såg det kritiserade henne och sa att det var ett riktigt slöseri. Men Jesus försvarade henne och sa: ”Överallt i världen där de goda nyheterna [om Guds rike] förkunnas ska också den här kvinnans goda gärning berättas till minne av henne.” (Matteus 24:14; 26:8–13)

Vad kan vi lära av henne? Maria byggde upp en stark tro. För henne var andligheten och förhållandet till Gud viktigare än allt det vardagliga. Och hon var beredd att ge något som kostade mycket för att ära Jesus.

Maria Magdalena

Vem var hon? Hon var en trogen lärjunge till Jesus.

Vad gjorde hon? Maria Magdalena var en av flera kvinnor som följde med Jesus och hans lärjungar. Hon bidrog med det hon hade för att kunna fylla deras behov. (Lukas 8:1–3) Hon följde Jesus till slutet av hans tjänst och var i närheten av honom när han blev avrättad. Hon fick förmånen att vara en av de första som fick se Jesus efter att han blivit uppväckt. (Johannes 20:11–18)

Vad kan vi lära av henne? Maria Magdalena var generös och stöttade Jesus i den tjänst han hade, och hon följde honom troget.

Marta

Vem var hon? Hon var syster till Lasarus och Maria, och alla tre bodde i Betania, en by i närheten av Jerusalem.

Vad gjorde hon? Hon var nära vän med Jesus, och han ”älskade Marta och hennes syster och Lasarus”. (Johannes 11:5) Marta var väldigt gästfri. En gång när Jesus kom på besök valde Maria att sitta och lyssna på Jesus medan Marta fick ordna med allt det praktiska. Marta tyckte att Maria borde hjälpa till och påpekade det för Jesus. På ett fint sätt hjälpte Jesus Marta att få rätt perspektiv på saken. (Lukas 10:38–42)

Senare, när Lasarus blev sjuk, skickade de två systrarna bud till Jesus eftersom de tänkte att han kunde bota honom. (Johannes 11:3, 21) Men Lasarus hann dö. I samtalet mellan Marta och Jesus lyser Martas starka tro igenom, tron på uppståndelsen och på Jesus förmåga att ge livet tillbaka till Lasarus. (Johannes 11:20–27)

Vad kan vi lära av henne? Marta ansträngde sig för att vara gästfri. Hon var ödmjuk och tog emot råd. Hon var inte rädd för att uttrycka sina känslor och sin tro i ord.

▸ Om du vill veta mer om Marta kan du läsa artikeln ”Jag har kommit till tro”.

Mirjam

Vem var hon? Hon var syster till Mose och Aron. Hon är den första profetissan som nämns i Bibeln.

Vad gjorde hon? I rollen som profetissa fick hon förmedla Guds budskap till människor. Hon hade en hög ställning bland israeliterna, och efter att Gud hade förintat den egyptiska armén i Röda havet sjöng hon en segersång tillsammans med männen. (2 Moseboken 15:1, 20, 21)

En tid senare riktade Mirjam och Aron kritik mot Mose, antagligen på grund av att de själva var stolta och avundsjuka. ”Jehova hörde vad de sa” och tillrättavisade Mirjam och Aron. (4 Moseboken 12:1–9) Jehova såg till att Mirjam fick spetälska, kanske för att det var hon som hade dragit i gång det hela. Men när Mose sedan bad Gud att bota henne blev hon frisk igen. Efter att ha suttit i karantän i sju dagar fick hon komma tillbaka till lägret. (4 Moseboken 12:10–15)

Bibelns skildring tyder på att Mirjam tog till sig av tillrättavisningen. Flera hundra år senare nämner Gud henne när han talar till israeliterna: ”Jag lät Mose, Aron och Mirjam gå i spetsen för dig.” (Mika 6:4)

Vad kan vi lära av henne? Berättelsen om Mirjam visar att Gud lägger märke till vad hans tjänare säger till varandra och om varandra. Och för att Gud ska godkänna oss måste vi undvika stolthet och avundsjuka, egenskaper som kan få oss att säga saker som förstör andras rykte.

Rahab

Vem var hon? Hon var prostituerad och levde i den kanaaneiska staden Jeriko, och hon blev en tillbedjare av Jehova Gud.

Vad gjorde hon? Hon gömde två israeliter som kommit för att spionera på landet. Det gjorde hon eftersom hon hört talas om Israels Gud, Jehova, och hur han hade räddat sitt folk och fört dem ut ur Egypten och även räddat dem från en attack från amoréerna.

Rahab hjälpte de israelitiska spionerna och vädjade till dem att låta henne och hennes familj få överleva när Jeriko skulle förstöras. De lovade att göra det, men på några villkor: att hon höll deras uppdrag hemligt, att hon och hennes familj höll sig inomhus hemma hos henne när israeliterna attackerade staden och att hon hängde ut ett rött snöre genom fönstret så att de kunde se vilket hus som var hennes. Rahab följde instruktionerna till punkt och pricka, och när israeliterna sedan intog Jeriko fick hon och hennes familj överleva.

Längre fram gifte Rahab sig med en israelit och blev stammoder till både kung David och Jesus Kristus. (Josua 2:1–24; 6:25; Matteus 1:5, 6, 16)

Vad kan vi lära av henne? I Bibeln nämns Rahab som ett exempel på någon med stark tro. (Hebréerna 11:30, 31; Jakob 2:25) Berättelsen om henne visar att Gud är förlåtande och opartisk och att han välsignar alla som litar på honom, oavsett bakgrund.

▸ Om du vill veta mer om Rahab kan du läsa artikeln ”Hon blev ’förklarad rättfärdig till följd av gärningar’”.

Rakel

Vem var hon? Hon var Labans dotter och patriarken Jakobs mest älskade hustru.

Vad gjorde hon? Rakel gifte sig med Jakob och fick två söner, som sedan blev familjeöverhuvuden i Israels 12 stammar. Första gången Rakel träffade Jakob var hon ute och vallade sin pappas får. (1 Moseboken 29:9, 10) Till skillnad från sin storasyster, Lea, beskrivs Rakel som ”mycket vacker och attraktiv”. (1 Moseboken 29:17)

Jakob blev kär i Rakel och gick med på att arbeta sju år för att få gifta sig med henne. (1 Moseboken 29:18) Laban lurade Jakob och gav honom sin dotter Lea i stället, men lät honom sedan gifta sig även med Rakel. (1 Moseboken 29:25–27)

Jakob älskade Rakel och hennes två söner mer än Lea och hennes barn. (1 Moseboken 37:3; 44:20, 27–29) Det gjorde att de två systrarna blev varandras rivaler. (1 Moseboken 29:30; 30:1, 15)

Vad kan vi lära av henne? Mitt i en bedrövlig familjesituation litade Rakel på att Gud lyssnade till hennes böner. (1 Moseboken 30:22–24) Berättelsen om henne visar hur polygami splittrar familjer. Det Rakel var med om visar att Guds ursprungliga norm för äktenskapet, att en man bara ska ha en hustru, är den allra bästa. (Matteus 19:4–6)

▸ Om du vill veta mer om Rakel kan du läsa artikeln ”Två besvikna systrar som ’byggde Israels hus’”.
▸ Om du vill veta varför Gud tillät polygami bland sitt folk förr i tiden kan du läsa artikeln ”Godkänner Gud polygami?”.

Rebecka

Vem var hon? Hon var gift med Isak och mamma till tvillingarna Jakob och Esau.

Vad gjorde hon? Rebecka gjorde Guds vilja, även när det var svårt. En gång när hon höll på att hämta vatten ur en brunn bad en man henne om något att dricka. Rebecka gav honom det på en gång och erbjöd sig dessutom att ge hans kameler vatten. (1 Moseboken 24:15–20) Mannen var en tjänare till Abraham som var utsänd för att hitta en fru åt Isak, Abrahams son. (1 Moseboken 24:2–4) Mannen hade bett Gud att välsigna honom. När han såg hur driftig och frikostig Rebecka var insåg han att Gud hade besvarat hans bön och hjälpt honom att hitta henne. (1 Moseboken 24:10–14, 21, 27)

När tjänaren berättade om sitt uppdrag gick Rebecka med på att följa med honom och bli Isaks fru. (1 Moseboken 24:57–59) Senare fick Rebecka tvillingar. Gud berättade för henne att den äldre sonen, Esau, skulle tjäna den yngre, Jakob. (1 Moseboken 25:23) När Isak var på väg att ge Esau välsignelsen som förstfödd såg Rebecka till att Jakob fick den i stället, eftersom hon visste att det var Guds vilja. (1 Moseboken 27:1–17)

Vad kan vi lära av henne? Rebecka var ödmjuk, arbetsam och frikostig – egenskaper som gjorde henne till en bra hustru och mamma och en uppskattad tjänare åt den sanne Guden.

▸ Om du vill veta mer om Rebecka kan du läsa artikeln ”Jag är villig att ge mig av”.

Rut

Vem var hon? Hon var en moabitisk kvinna som tog avsked av sitt hemland och sina gudar för att tillbe Jehova Gud i landet Israel.

Vad gjorde hon? Rut visade att hon verkligen älskade sin svärmor, Noomi. När det var svält i Israel flydde Noomi och hennes man och två söner till Moab. Sönerna gifte sig med två moabitiska kvinnor, Rut och Orpa. Men så småningom dog alla tre männen och kvar blev tre änkor.

Noomi bestämde sig för att återvända till Israel, där torkan nu var över. Både Rut och Orpa följde med, men på vägen dit försökte Noomi få dem att återvända till sina släktingar i Moab. Orpa gjorde som hon sa. (Rut 1:1–6, 15) Men Rut valde att lojalt stanna kvar vid Noomis sida. Hon älskade sin svärmor och ville tillbe den Gud hon tillbad, Jehova. (Rut 1:16, 17; 2:11)

Väl hemma i Noomis hemstad Betlehem spred sig ryktet om vilken hårt arbetande och omtänksam svärdotter Rut var. Boas, en rik man som ägde mycket mark, blev väldigt imponerad av Rut och såg till att hon och Noomi hade tillräckligt med mat. (Rut 2:5–7, 20) Längre fram gifte sig Rut med Boas och blev stammoder till både kung David och Jesus Kristus. (Matteus 1:5, 6, 16)

Vad kan vi lära av henne? Rut älskade Noomi och Jehova så mycket att hon var villig att lämna livet i Moab bakom sig. Hon arbetade hårt och var hängiven och lojal, även i svåra tider.

▸ Om du vill veta mer om Rut kan du läsa artiklarna ”Dit du går, går också jag” och ”En förträfflig kvinna”.

Sara

Vem var hon? Hon var gift med Abraham och mamma till Isak.

Vad gjorde hon? Hon lämnade ett bra liv i Ur eftersom hon litade på de löften Gud hade gett hennes man, Abraham. Gud hade befallt honom att lämna Ur och bege sig till Kanaan. Gud lovade att välsigna honom och göra honom till en stor nation. (1 Moseboken 12:1–5) Sara kan ha varit i 60-årsåldern vid den tidpunkten. Från och med då levde hon och Abraham som nomader och bodde i tält på olika platser.

Även om livet på resande fot var långt ifrån riskfritt, stöttade Sara lojalt sin man när han följde Guds anvisningar. (1 Moseboken 12:10, 15) Dessutom kämpade Sara länge med en stor sorg: hon kunde inte få barn. Ändå hade Gud lovat att välsigna Abrahams avkomlingar. (1 Moseboken 12:7; 13:15; 15:18; 16:1, 2, 15) Längre fram fick Sara veta att det var hon som skulle bli mamma till Abrahams barn, trots att hon var långt förbi den åldern. Hon var 90 år gammal när hon fick barn, och Abraham var 100 år. (1 Moseboken 17:17; 21:2–5) De gav sin son namnet Isak.

Vad kan vi lära av henne? Saras erfarenhet lär oss att ingenting är för svårt för Gud. Vi kan lita på att han alltid uppfyller sina löften, hur omöjlig en situation än kan verka! (Hebréerna 11:11) Och Sara är ett fint exempel på att visa respekt i äktenskapet. (1 Petrus 3:5, 6)

▸ Om du vill veta mer om Sara kan du läsa artiklarna ”En kvinna med vackert utseende” och ”Hon var värdefull i Guds ögon”.

Shulemitiska kvinnan

Vem var hon? Hon var en vacker ung kvinna från landsbygden, och hon är huvudpersonen i bibelboken Höga visan. Bibeln nämner inte hennes namn.

Vad gjorde hon? Hon var lojal mot den unge herde som hon älskade. (Höga visan 2:16) Hon var så vacker att den rike kung Salomo blev intresserad av henne, och han försökte på alla sätt vinna hennes kärlek. (Höga visan 7:6) Många i hennes närhet försökte få henne att välja Salomo, men hon vägrade. Hon älskade den enkle herden och höll sig till honom. (Höga visan 3:5; 7:10; 8:6)

Vad kan vi lära av henne? Den shulemitiska kvinnan hade en ödmjuk syn på sig själv, trots att hon var så vacker och fick så mycket uppmärksamhet. Hon påverkades inte för mycket av andras åsikter, och hon brydde sig inte om att hon kunde få ett kungligt liv om hon valde Salomo. Hon lät inte känslorna dra i väg med henne, och hon höll sig moraliskt ren.