Yì hosọ lẹ ji

Yì todowhinnu hosọ lẹ tọn ji

E Na Mí Mẹdekannujẹ Nudide Bibasi Tọn

E Na Mí Mẹdekannujẹ Nudide Bibasi Tọn

Dọnsẹpọ Jiwheyẹwhe

E Na Mí Mẹdekannujẹ Nudide Bibasi Tọn

2 AHỌLU LẸ 18:1-7

MẸJITỌ lẹ dona ze apajlẹ dagbe dai na ovi yetọn lẹ. Nuyiwadomẹji dagbe mẹjitọ lẹ tọn sọgan gọalọna ovi de nado wleawuna jẹhẹnu họakuẹ lẹ podọ nado basi nudide nuyọnẹn tọn lẹ to gbẹ̀mẹ. E blawu dọ mẹjitọ susu ma nọ ze apajlẹ dagbe dai na ovi yetọn lẹ. Be ovi mọnkọtọn lẹ ma sọgan tindo kọdetọn dagbe wẹ ya? Mí mọ gblọndo lọ to nugbo he vọ́ jidenamẹ de mẹ—enẹ wẹ yindọ Jehovah Jiwheyẹwhe na dopodopo mítọn nunina mẹdekannujẹ nudide bibasi tọn. Lẹnnupọndo apajlẹ Hẹzekia tọn he tin to 2 Ahọlu lẹ 18:1-7 mẹ ji.

“Visunnu Ahazi ahọlu Juda tọn” wẹ Hẹzekia yin. (Wefọ 1) Ahazi hẹn mẹjidugando etọn lẹ nado jo sinsẹ̀n-bibasi wiwe Jehovah tọn do. Ahọlu ylankan ehe zindonukọn to sinsẹ̀n-bibasi Baali tọn he nọ bẹ gbẹtọ yíyí do sanvọ́ hẹn mẹ. E hù nọvisunnu Hẹzekia tọn dopo kavi humọ do sanvọ́. Ahazi sú ohọ̀n tẹmpli lọ tọn lẹ bo “basi agbà lẹ [na ede] to lọnglọnẹn Jelusalẹm tọn dopodopo mẹ.” E “hẹn homẹgble OKLUNỌ.” (2 Otannugbo lẹ 28:3, 24, 25) E họnwun dọ, otọ́ Hẹzekia tọn ylan taun. Ṣigba, be Hẹzekia sọgan dapana nuṣiwa otọ́ etọn tọn lẹ ya?

To whenuena Hẹzekia lẹzun ahọlu to otẹn Ahazi tọn mẹ, e ma dẹn bọ e dohia dọ emi ma na dike apajlẹ ylankan otọ́ emitọn tọn ni yinuwado gbẹtọ wunmẹ he emi na yin ji. Hẹzekia “wà enẹ he yin jijlọ to nukun OKLUNỌ tọn lẹ mẹ.” (Wefọ 3) Hẹzekia tindo jidide to Jehovah mẹ, podọ “mẹde ma tin di i to ahọlu Juda tọn lẹpo ṣẹnṣẹn.” (Wefọ 5) To owhe tintan gandudu etọn tọn mẹ, ahọlu jọja lọ bẹ nujijla de jẹeji na sinsẹ̀n-bibasi nugbo, ehe dekọtọn do otẹn yiaga he mẹ boṣiọ kosi tọn nọ yin sinsẹ̀n te lẹ didesẹ mẹ. Ohọ̀n tẹmpli lọ tọn lẹ yin hùnhùn bọ sinsẹ̀n-bibasi wiwe yin hinhẹngọwa. (Wefọ 4; 2 Otannugbo lẹ 29:1-3, 27-31) Hẹzekia “sẹbọdo OKLUNỌ dè, . . . OKLUNỌ sọ tin po e po.”—Wefọ 6, 7.

Etẹwẹ gọalọna Hẹzekia ma nado hodo apajlẹ ylankan otọ́ etọn tọn? Be e yọnbasi dọ onọ̀ etọn, Abija—he mí ma yọ́n nususu gandego—wẹ tindo nuyiwadomẹji dagbe do ovi etọn ji ya? Be apajlẹ dagbe Isaia tọn, mẹhe bẹ sinsẹ̀nzọn yẹwhegán tọn etọn jẹeji whẹpo Hẹzekia do yin jiji, wẹ yinuwado ahọvi jọja lọ ji ya? a Biblu ma dọ. Depope he whẹho lọ yin, onú dopo họnwun: Hẹzekia de nado doafọna aliho gbẹninọ tọn he gbọnvo pete na otọ́ etọn tọn.

Apajlẹ Hẹzekia tọn yin tulinamẹnu na mẹdepope he sọgan ko tindo numimọ sinsinyẹn to ovu-whenu na apajlẹ ylankan mẹjitọ etọn tọn wutu. Nuhe ko jọ wayi lẹ ma sọgan diọ; mí ma sọgan súnsún numimọ awubla tọn he jọ wayi lẹ. Ṣigba numimọ mọnkọtọn lẹ ma zẹẹmẹdo dọ mí ma sọgan tindo kọdetọn dagbe gba. Nudide he mí basi todin lẹ sọgan dekọtọn do sọgodo ayajẹnọ de mẹ. Taidi Hẹzekia, mí sọgan basi dide nado yiwanna Jehovah Jiwheyẹwhe nugbo lọ bo sẹ̀n ẹn. Aliho gbẹninọ tọn mọnkọtọn nọ dekọtọn do gbẹzan pekọhẹnwanamẹ tọn mẹ todin podọ do ogbẹ̀ madopodo mẹ to aihọn yọyọ Jiwheyẹwhe tọn mẹ. (2 Pita 3:13; Osọhia 21:3, 4) Lehe mí dona dopẹ́ dọ Jiwheyẹwhe owanyinọ lọ na dopodopo mítọn nunina he họakuẹ hugan de do sọ—yèdọ mẹdekannujẹ nudide bibasi tọn!

[Nudọnamẹ odò tọn]

a Isaia dọ dọdai bẹsọn nudi owhe 778 J.W.M. kakajẹ ojlẹ delẹ to owhe 732 J.W.M. godo. Hẹzekia bẹ gandudu jẹeji to owhe 745 J.W.M., to whenue e tindo owhe 25.